Härnösands nya NHL-rink invigd

Pucktårta till invigningen!

Pucktårta till invigningen!

Idag invigdes den nya uterinken på Högslätten – unik i Norrland med NHL-mått! Tillsammans med kommunfullmäktiges ordförande Göran Norlander (S) hade jag äran att förrätta invigningen genom tacktal, bandklippning och nedsläpp av pucken till knattematchen som följde.

Med en 4 meter smalare och knappt en meter längre rink jämfört med den vanliga standarden erbjuds hockeylag i Härnösand och i regionen nu goda träningsmöjligheter till transatlantiskt spel. Något som säkert kan vara både kan vara inspirerande och nyttigt för de NHL-hågade! Den nya rinken har också gett ett friskt bidrag till utvecklingen av Högslättens idrottsplats, Härnösands största idrottsanläggning. En anläggning som under de senaste åren genomgått en stadig omvandling.

I början av 2000-talet antogs en utvecklingsplan för Högslätten som nu nästan är fullbordad. Bland annat genom ny konstgräsplan, nya utetennisbanor, ny kastsektor för friidrotten, satsningar på bandyplanen och – inte minst – Härnösand Arena, Härnösands kombinerade curling- och eventarena. Härnösand Arena uppfördes på platsen för den gamla uterinken, samtidigt som uterinken skulle återuppföras närmare servicebyggnaden. Ett win-win för både curlingen och hockeyn! Genom Härnösand Arena säkerställdes curlingens och curlinggymnasiets fortlevnad i Härnösand, samtidigt som uterinkens nya placering har förbättrat samordningen med ishallen, både nu och i framtiden, gett bättre plats för åskådare och gjort den mer tillgänglig. Jag tycker att slutresultatet blev riktigt bra!

Duktiga knattespelare med Modos Anton Forsberg som domare.

Duktiga knattespelare med Modos Anton Forsberg som domare.

Den nya rinkens utformning är också ett resultat av och en symbol för ett gott samarbete mellan kommunen och det aktiva föreningslivet. NHL-måtten kom till på AIK Hockeys initaitiv. Rinken är också förberedd för en överbyggnad, något jag vet är ett hett önskemål från klubben för framtiden.

För Högslättens och hela idrottsrörelsen i Härnösands utveckling är det viktigt med fortsatt samarbete. Idrottslivet i Härnösand ska präglas av folkhälsa, gemenskap och glädje! Genom att önska och drömma tillsammans, samarbeta och stötta varandra i våra olika projekt bidrar vi till den anda som gynnar en sådan utveckling. Kommunen behöver engagerade föreningar med eldsjälar och entusiaster som utvecklar och tror på sina idéer. Och föreningarna behöver en lyssnande och stöttande kommun som ger möjligheter. Allt kan inte göras på en gång, men steg för steg kan vi fortsätta göra Härnösand till en allt ännu trevligare kommun att bo och verka i!

Miljöpartiet i Härnösands kommunlista spikad!

Toppkandidater MP HärnösandNu är Miljöpartiet i Härnösands kommunlista spikad! Ett fantastiskt gäng med olika kompetenser och erfarenheter. Somliga som har varit med länge i partiet, andra som har kommit med de senaste åren. Samtliga av oss i nuvarande fullmäktigegrupp som kandiderade till omval fick förtroende att fortsätta. Det känns stort, och riktigt, riktigt roligt!

Vår lista utmärker sig på flera sätt jämfört med vad som brukar vara gällande i andra partier i ett kommunval. Listan har en total snittålder på 44 år, vilket är ungt i politiska sammanhang. Utmärkande är också att så pass många av oss mest aktiva befinner sig mitt i livet, med barn och/eller karriär. 5 av de 8 toppkandidaterna är under 40 år och 6 av de 8 är kvinnor. Just gruppen kvinnor i 30-40-årsåldern har vi särskilt gott om i Miljöpartiet i Härnösand. En grupp som andra partier brukar ha svårt att rekrytera till politiska uppdrag.

Redan förra valet frångick vi principen om könsvarvade listor. Kvotering är som bekant inget självändamål, utan ett medel för att lyfta underrepresenterade grupper som har svårt att komma fram på grund av strukturella hinder. Vi har inte de problemen i Miljöpartiet i Härnösand. En tredjedel av kandidaterna på listan är dessutom utlandsfödda. I framtagandet av vår lista har vi eftersträvat en bred representation av olika erfarenheter – en mångfald. Jag tycker att vi på många sätt har lyckats väldigt väl.

Det märks att den stora valrörelsen håller på att rulla igång. Listor fastställs, utspelen kommer oftare, debattinläggen blir allt skarpare. Samtidigt som jag egentligen ser valrörelsen som en process som aldrig upphör. En ständigt pågående dialog. Inom partiet, mellan partier, med invånarna i Härnösand. Om förtroende, prioriteringar, ideologi, idéer och handling. Det blir bara lite mer intensivt vart fjärde år. 🙂

Jag kommer självklart, tillsammans med alla kloka partikamrater, att göra mitt yttersta för att Miljöpartiet ska få fortsatt förtroende att ingå i Härnösands kommunledning, där vi vill ta ytterligare steg för en hållbar, livaktig och solidarisk kommun!

Här är de 10 första namnen på listan:

1. Amanda Lind, 33, leg psykolog

2. Tomas Frejarö, 39, biträdande kommunalråd

3. Hibo Abdullahi, 36, integrationspedagog

4. Karin Frejarö, 35, banktjänsteman och ställföreträdande VD

5. Ninni Smedberg, 55, diakon och direktor på Vårsta Diakonigård

6. Knapp Britta Eriksson, 30, teckenspråkstolk

7. Chirin Ali Salmanian, 45, hälsovetare

8. Per Sander, 47, jägmästare

9. Anneli Andersson, 33, miljöekonom

10. Joakim Byström, 45, solenergiföretagare

Om matavfallsinsamling, taxor och avgifter

Snart kommer förutsättningarna för oss härnösandsbor att bidra till ett hållbart kretsloppssamhälle att bli ännu bättre! Senast 2016 ska det nya systemet med obligatorisk matavfallsinsamling vara infört i hela kommunen. Inom ett par veckor ska som ett första steg samtliga av Härnösands villor och fritidshus ha valt mellan flerfackskärl eller brun/grön tunna. Som kommun tar vi därmed stora steg mot att uppfylla det nationella målet om återvinning av matavfall, vilket känns jätteroligt. Vi i Miljöpartiet har under många år verkat för matavfallsinsamling och är positiva till utvecklingen!

.flerfackskärl bruntgrönt

I en omfattande förändring som detta är det oundvikligt att det uppkommer frågor och synpunkter, både på det praktiska och på det ekonomiska. Renhållningstaxan är justerad fr o m 2014 för att bland annat hantera de ökade kostnader som uppstår med det nya systemet. HEMAB har på sin hemsida lagt ut en översiktlig sammanställning av konsekvenserna av den nya taxan.

Det kan vara förvirrande för kunden vilka taxor och avgifter som hanteras av HEMAB och vilka som hanteras av Härnösands kommun. Ett försök till sammanfattning:

Grundavgift och hämtningsavgift hanteras och debiteras av HEMAB. Grundavgift tas ut av samtliga bebyggda fastigheter i kommunen, både permanentboende och fritidshus. Den är kopplad till boendeform och ska täcka grundkostnaden för all avfallshantering i Härnösand – kretsloppsparken, Älands återvinningsanläggning, övriga återvinningsstationer, information, administration etc. till grundavgiften. Hämtningsavgift tillkommer till grundavgiften och varierar beroende på storlek på sopkärl, hämtningsintervall och typ av bostad/verksamhet. Har du uppehåll i sophämtningen debiteras endast grundavgift.

Ansökan om dispenser, t ex för uppehåll i sophämtningen, delat kärl och kompostering är rena myndighetsutövningsfrågor och hanteras av Härnösands kommun, samhällsförvaltningen. Nivån på ansökningsavgifterna är baserad på uppskattad handläggningstid och självkostnadsprincipen, enligt SKL:s rekommendationer. Med det menas att vi i så hög utsträckning som möjligt vill att de totala handläggningskostnaderna finansieras av avgifter från de som nyttjar tjänsterna, istället för av skatteintäkter.

Men det är såklart alltid en fråga om balans. De avgifter vi tar ut ska inte upplevas oskäliga eller ologiska. Jag har under året fått många frågor om varför det kostar lika mycket att ansöka om ett års uppehåll från sophämtningen för fritidshus som att betala för ett års hämtningsavgift. Att den ena avgiften hanteras av Härnösands kommun och den andra av HEMAB, gör ingen skillnad för den enskilde. Det upplevs bara ologiskt.

Samhällsnämnden har funderat ordenligt på det här och tagit fram förslag på sänkning av tre ansökningsavgifter som är kopplade till renhållningen:

– Uppehåll i sophämtningen: 800 kr till 400 kr (kan sökas för 1-2 säsonger i taget)

– Delat kärl: 1600 kr till 400 kr (gäller tills vidare)

– Kompostering: 800 kr till 400 kr (gäller tills vidare)

Kommunfullmäktige godkände den sänkta avgiften för uppehåll i sophämtningen i december, de två övriga kommer att hanteras på februarisammanträdet, som jag hoppas beslutar enligt samhällsnämndens förslag. Med detta vill vi att våra avgifter ska upplevas mer rimliga och uppmuntra avfallssnåla beteenden. Fortfarande är avgiften baserad på handläggningstiden, men vi tror oss kunna klara det,  bl a genom ett nytt ärendehanteringssystem. Nu när många ser över sina sophanteringssystem hoppas jag att förändringarna kommer att uppskattas!

Det är häftigt med allt som händer på återvinningsområdet i Härnösand. Som systemlösning kommer den hushållsnära avfallsinsamlingen med separering av matavfall  att ge märkbar effekt. Den nya Kretsloppsparken med återbruk har blivit en succé och Energiparken en självklar besökspunkt för intresserade från andra delar av Sverige och världen. Och nyligen beviljades HEMAB 13 Mkr i investeringsstöd av Energimyndigheten för utveckling av en småskalig biogasanläggning som öppnar för närproducerade alternativa drivmedel med det insamlade matavfallet som grund.

Målet om 100 % kretslopp känns plötsligt inte så långt borta!

untitledmatavfall

Bättre snöröjning av gång- och cykelvägar i Härnösand

I ett nyinlämnat medborgarförslag föreslås att cykelbanorna i kommunen ska plogas före bilvägarna. Förslagsställaren hänvisar till Härnösands ambitioner som hållbar stad och att det hållbara resandet bör prioriteras och underlättas.

Jag kan bara instämma i medborgarförslagets motiveringar. Att som gående eller cyklist tvingas ut i bilvägen är både trafikfarligt och opraktiskt och riskerar att leda till onödigt bilanvändande. Dessutom är det en rättvise- och tillgänglighetsfråga för äldre, småbarnsföräldar, rörelsehindrade och personer utan bil att enkelt kunna röra sig utomhus även om vintern.

Till vintercyklisters och fotgängares glädje kan jag informera om att kraven på snöröjningen faktiskt har skärpts något denna vinter i och med att den nya entreprenadperioden infallit. Under förra perioden snöröjdes bussgator, huvudgator, skolvägar och därefter anslutande GC (gång- och cykel) – stråk vid 7 cm snödjup och övriga gator, GC-stråk, gångbanor vid 10 cm. Nu ska ett antal prioriterade gång- och cykelstråk vara snöröjda redan kl 7 på morgonen och vid 5 cm snödjup, innan huvudleder och bussgator snöröjs. Det är en kvalitetsförbättring som jag hoppas kommer att märkas under denna och kommande vintersäsonger. Det är också en markering för en förändring av synsättet att inte alltid bilarnas framkomlighet går först, och att – precis som författaren av medborgarförslaget önskar – underlätta för  hållbara transportmedel.

Det här är såklart inget nytt och många kommuner har ännu vassare snödjupsgränser för prioriterade GC-stråk, t ex Umeå (4 cm) och Östersund (3 cm). Och visst vore det önskvärt att kunna satsa och förbättra snöröjningen ännu mer, för alla trafikslag. Men det ska då ställas mot andra prioriterade områden i kommunen och det är ingen lätt ekvation att få ihop. När vintrarna blir mer oförutsägbara sett till snömängd och temperatur är jag glad över att vi har ett avtal med vår entreprenör som åtminstone gör situationen ekonomiskt förutsägbar.

Jag är nu även tacksam för att det snöar och att en riktig vinter äntligen är på väg. Morgonskottning och snöröjningvånda till trots.

Vindkraft – positiv energi till vår bygd

(Debattartikel i TÅ 20/9-13. Har ett par månader på nacken men frågorna är fortfarande aktuella och kommer att vara så ett bra tag framåt.)

Signaturen ”Viksjöbo” aktualiserar Eons vindkraftssatsning i Viksjö (TÅ 12/9). Flera viktiga frågor berörs: På vilket sätt ger vindkraftsetableringar nytta till närsamhället? Hur skapar vi goda förutsättningar för en livskraftig landsbygd? Härnösands kommun delar insändarens förväntan att vi ska få positiva effekter av den tänkta etableringen. Kommunen välkomnar satsningar på hållbara energikällor. Blir parkerna på Björnlandshöjden och Hästkullen verklighet kommer de lämna ett väsentligt bidrag för omställning till ett förnyelsebart energisystem. Härnösand stärker därmed sin profil som energikommun. Vi förväntar oss även en rad andra konkreta positiva effekter.

Flera hundra miljoner omsätts i kommunen. Cirka 10 procent av investeringskostnaden för vindparken bedöms hamna i kommunen under byggtiden. Om alla verk byggs betyder det att flera hundra miljoner kronor omsätts i lokala företag inom handel, konstruktion och transport. 30-50 arbetstillfällen och ett par servicecenters i anslutning till parkerna beräknas tillkomma för den långsiktiga driften. Sammantaget kan detta ge ett kraftfullt bidrag till Viksjöområdets och hela kommunens utveckling.

Nytta av ny infrastruktur. För transporter i byggfasen anläggs nya vägar och delar av befintligt skogsbilsvägnät förstärks. I anslutning till detta kan lokala vinster uppstå som förbättrar kommunikationsmöjligheter och installationer. Här gäller att vi tidigt tänker till och är konstruktiva. Detaljplanering kommer att göras i samarbete med markägare, kommunen och länsstyrelsen för maximal samhällsnytta och miljöhänsyn. Rätt utfört kan både skogsbruk och allmänhet gynnas av den ökade tillgänglighet detta ger.

Riktade utvecklingsmedel. Frågan om s.k. bygdepeng för att främja utveckling i närområdet är högaktuell och vi delar skribentens syn på hur viktigt det är. Härnösands kommun har av detta skäl antagit en politisk viljeyttring om vindkraftens lokala nytta. Där uttalar vi att närområden bör kunna förvänta sig att få del av en bygdepeng för uthållig utveckling inom aktuella områden. Lokala aktörer bör även erbjudas möjlighet att köpa in sig i vindkraftsanläggningarna. Denna viljeyttring har kommunicerats till Eon och är en del av ett redan pågående samtal. Kommunen kan dock inte villkora en tillståndsgivning av en vindkraftspark med krav på medel till projekt eller föreningsliv. Vi måste strikt skilja kommunfullmäktiges tillståndsgivning och samhällsnämndens miljöprövning från dialogen med företaget om lokala utvecklingsinsatser.

Landsbygdens långsiktiga utveckling. En livskraftig landsbygd är en självklar del av kommunens framgång och attraktivitet! Vi jobbar för detta i samarbete med landsbygdsrådet, bygdeföreningar, lokalt näringsliv och andra intressenter. Några viktiga initiativ har gällt etablering av servicepunkter, utökning av hemsändningsbidrag, anropsstyrd kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad. Eons projekt i Härnösands kommun blir deras största i Sverige om den blir av.

Agerar vi klokt så att miljövärden värnas och anläggningarna anpassas varsamt till platsen kan långsikta positiva effekter vinnas. Under samrådsmöten som genomförts i Viksjö har tongångarna varit övervägande positiva. Vi ser fram emot en fortsatt konstruktiv dialog för Viksjöområdets och Härnösands långsiktiga utveckling!

Fred Nilsson, kommunstyrelsen ordförande (S)

Amanda Lind, samhällsnämndens ordförande (MP)

Ingrid Söderberg, majoritetsföreträdare kommunstyrelsen (V)

Västernorrland samverkar med Umeå under Kulturhuvudstadsåret 2014 !

(debattartikel, publicerad i ST 20/9-13)

2014 står Umeå värd för det europeiska Kulturhuvudstadsåret. Genom samarbete med Umeå kan även Västernorrland utnyttja denna unika möjlighet att göra länet och norra Sverige mer synligt i Europa, stärka kultursamarbetet över kommuner- och länsgränser, öka antalet kulturturister till länet och utveckla kulturen som en drivande kraft för regional hållbar tillväxt.

Västernorrland har ett starkt, dynamiskt kulturliv. Kulturen förflyttar och förenar över gränser, bidrar till människors välbefinnande och till samhällets utveckling. Kulturlivet är också en starkt bidragande orsak till att människor väljer att både bosätta sig i och besöka vårt län. I den turistiska upplevelsen är kultur och kulturaktiviteter självklara inslag.

En europeisk kulturhuvudstad är en stad som får chansen att visa upp och utveckla stadens/regionens kulturliv tillsammans med resten av Europa under ett helt år. Intresset för att besöka Kulturhuvudstadsårets aktiviteter brukar vara stort. När Åbo var Kulturhuvudstad år 2011 kom 2,2 miljoner besökare totalt på kulturaktiviteter i hela regionen. Hela sydvästra Finland rapporterade en ökning av antalet hotellnätter med 7 procent under 2011. När Umeå valdes ut till kulturhuvudstad 2014 var ett av motiven att öppna hela det nordliga rummet för Europa, för gränsöverskridande kulturmöten och långsiktiga kultursamarbeten.

Vi i länets kulturnämnder ser stora vinster att samverka med Umeå och vara en aktiv part under kulturhuvudstadsåret. Ett större länsprojekt är planerat för att ta tillvara de möjligheter som Umeå2014 ger i. Projektet ska:

  • Skapa långsiktiga förutsättningar för nya nätverk och kulturella samverkansprojekt i länet.
  • Verka för att öka intresset för kulturen i länet och öka antalet besökare på länets kulturaktiviteter.
  • Utveckla kulturturismen och underlätta för lokala aktörer att paketera kulturarrangemang för en nationell och internationell marknad.

Vi vill att det ska vara lätt att hitta och ta del av information om vad som är på gång inom kulturområdet under 2014 – i länet, i Umeå och i hela det nordliga rummet.

Genom ett aktivt deltagande i Umeå2014 vill vi stärka vi känslan av gemenskap och förtydliga kulturens potential för en hållbar besöksnäring. Kultur och kreativitet är grundläggande drivkrafter för regionens utveckling och attraktionskraft!

Amanda Lind, ordf samhällsnämnden, Härnösand

Gudrun Sjödin, ordf barn-, kultur- och utbildningsnämnden, Kramfors

Mikael Sjölund, ordf kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden, Sollefteå

Reinhold Hellgren, ordf kultur- och fritidsnämnden, Sundsvall

Benny Eriksson, ordf kultur- och tekniknämnden, Timrå

Mikael Johansson, vice ordf humanistiska nämnden, Ånge

Leif Lindholm, ordf kultur- och fritidsnämnden, Örnsköldsvik

Briggen Tre Kronor på besök i Härnösand

Tre Kronor af StockholmHärnösand har i ett par dagar haft äran att gästas av Briggen Tre Kronor och initiativet Hållbara Hav. De arbetar i nära samarbete med med forskare, politiker, näringsliv och miljöorganisationer för att få till stånd en hållbar utveckling för Östersjön. Med sig hade de miljöutställningen ”Östersjön – vem bryr sig?”, som visades för över 200 härnösandsungdomar! I utställningen, som var öppen för allmänheten, presenterades även delar av kommunens strategiska hållbarhetsarbete.

Under onsdag eftermiddag bjöd kommunen in till ett miljöseminarium på Tre Kronor. Inför en fullsatt kabyss presenterade medarbetare från samhällsförvaltningen, Härnösandshus och HEMAB 7 steg mot ett hållbart Härnösand. Det blev ett riktigt roligt och inspirerande samtal med engagerade deltagare om vilka fler steg vi tillsammans måste ta för att skapa en uthållig kommun. Lämnade mötet med en stolt känsla över alla duktiga medarbetare inom kommunkoncernen som driver miljöarbetet framåt, och över att hållbarhetsfrågorna känns fast förankrade på den politiska scenen i Härnösand!

Framtidens energi och gårdagens avfall

En fin sammanfattning av seminariet kan läsas på HEMAB-bloggen!

TV4 har sänt ett fint inslag om Tre Kronors besök i Härnösand.