Bättre snöröjning av gång- och cykelvägar i Härnösand

I ett nyinlämnat medborgarförslag föreslås att cykelbanorna i kommunen ska plogas före bilvägarna. Förslagsställaren hänvisar till Härnösands ambitioner som hållbar stad och att det hållbara resandet bör prioriteras och underlättas.

Jag kan bara instämma i medborgarförslagets motiveringar. Att som gående eller cyklist tvingas ut i bilvägen är både trafikfarligt och opraktiskt och riskerar att leda till onödigt bilanvändande. Dessutom är det en rättvise- och tillgänglighetsfråga för äldre, småbarnsföräldar, rörelsehindrade och personer utan bil att enkelt kunna röra sig utomhus även om vintern.

Till vintercyklisters och fotgängares glädje kan jag informera om att kraven på snöröjningen faktiskt har skärpts något denna vinter i och med att den nya entreprenadperioden infallit. Under förra perioden snöröjdes bussgator, huvudgator, skolvägar och därefter anslutande GC (gång- och cykel) – stråk vid 7 cm snödjup och övriga gator, GC-stråk, gångbanor vid 10 cm. Nu ska ett antal prioriterade gång- och cykelstråk vara snöröjda redan kl 7 på morgonen och vid 5 cm snödjup, innan huvudleder och bussgator snöröjs. Det är en kvalitetsförbättring som jag hoppas kommer att märkas under denna och kommande vintersäsonger. Det är också en markering för en förändring av synsättet att inte alltid bilarnas framkomlighet går först, och att – precis som författaren av medborgarförslaget önskar – underlätta för  hållbara transportmedel.

Det här är såklart inget nytt och många kommuner har ännu vassare snödjupsgränser för prioriterade GC-stråk, t ex Umeå (4 cm) och Östersund (3 cm). Och visst vore det önskvärt att kunna satsa och förbättra snöröjningen ännu mer, för alla trafikslag. Men det ska då ställas mot andra prioriterade områden i kommunen och det är ingen lätt ekvation att få ihop. När vintrarna blir mer oförutsägbara sett till snömängd och temperatur är jag glad över att vi har ett avtal med vår entreprenör som åtminstone gör situationen ekonomiskt förutsägbar.

Jag är nu även tacksam för att det snöar och att en riktig vinter äntligen är på väg. Morgonskottning och snöröjningvånda till trots.

Vindkraft – positiv energi till vår bygd

(Debattartikel i TÅ 20/9-13. Har ett par månader på nacken men frågorna är fortfarande aktuella och kommer att vara så ett bra tag framåt.)

Signaturen ”Viksjöbo” aktualiserar Eons vindkraftssatsning i Viksjö (TÅ 12/9). Flera viktiga frågor berörs: På vilket sätt ger vindkraftsetableringar nytta till närsamhället? Hur skapar vi goda förutsättningar för en livskraftig landsbygd? Härnösands kommun delar insändarens förväntan att vi ska få positiva effekter av den tänkta etableringen. Kommunen välkomnar satsningar på hållbara energikällor. Blir parkerna på Björnlandshöjden och Hästkullen verklighet kommer de lämna ett väsentligt bidrag för omställning till ett förnyelsebart energisystem. Härnösand stärker därmed sin profil som energikommun. Vi förväntar oss även en rad andra konkreta positiva effekter.

Flera hundra miljoner omsätts i kommunen. Cirka 10 procent av investeringskostnaden för vindparken bedöms hamna i kommunen under byggtiden. Om alla verk byggs betyder det att flera hundra miljoner kronor omsätts i lokala företag inom handel, konstruktion och transport. 30-50 arbetstillfällen och ett par servicecenters i anslutning till parkerna beräknas tillkomma för den långsiktiga driften. Sammantaget kan detta ge ett kraftfullt bidrag till Viksjöområdets och hela kommunens utveckling.

Nytta av ny infrastruktur. För transporter i byggfasen anläggs nya vägar och delar av befintligt skogsbilsvägnät förstärks. I anslutning till detta kan lokala vinster uppstå som förbättrar kommunikationsmöjligheter och installationer. Här gäller att vi tidigt tänker till och är konstruktiva. Detaljplanering kommer att göras i samarbete med markägare, kommunen och länsstyrelsen för maximal samhällsnytta och miljöhänsyn. Rätt utfört kan både skogsbruk och allmänhet gynnas av den ökade tillgänglighet detta ger.

Riktade utvecklingsmedel. Frågan om s.k. bygdepeng för att främja utveckling i närområdet är högaktuell och vi delar skribentens syn på hur viktigt det är. Härnösands kommun har av detta skäl antagit en politisk viljeyttring om vindkraftens lokala nytta. Där uttalar vi att närområden bör kunna förvänta sig att få del av en bygdepeng för uthållig utveckling inom aktuella områden. Lokala aktörer bör även erbjudas möjlighet att köpa in sig i vindkraftsanläggningarna. Denna viljeyttring har kommunicerats till Eon och är en del av ett redan pågående samtal. Kommunen kan dock inte villkora en tillståndsgivning av en vindkraftspark med krav på medel till projekt eller föreningsliv. Vi måste strikt skilja kommunfullmäktiges tillståndsgivning och samhällsnämndens miljöprövning från dialogen med företaget om lokala utvecklingsinsatser.

Landsbygdens långsiktiga utveckling. En livskraftig landsbygd är en självklar del av kommunens framgång och attraktivitet! Vi jobbar för detta i samarbete med landsbygdsrådet, bygdeföreningar, lokalt näringsliv och andra intressenter. Några viktiga initiativ har gällt etablering av servicepunkter, utökning av hemsändningsbidrag, anropsstyrd kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad. Eons projekt i Härnösands kommun blir deras största i Sverige om den blir av.

Agerar vi klokt så att miljövärden värnas och anläggningarna anpassas varsamt till platsen kan långsikta positiva effekter vinnas. Under samrådsmöten som genomförts i Viksjö har tongångarna varit övervägande positiva. Vi ser fram emot en fortsatt konstruktiv dialog för Viksjöområdets och Härnösands långsiktiga utveckling!

Fred Nilsson, kommunstyrelsen ordförande (S)

Amanda Lind, samhällsnämndens ordförande (MP)

Ingrid Söderberg, majoritetsföreträdare kommunstyrelsen (V)

Västernorrland samverkar med Umeå under Kulturhuvudstadsåret 2014 !

(debattartikel, publicerad i ST 20/9-13)

2014 står Umeå värd för det europeiska Kulturhuvudstadsåret. Genom samarbete med Umeå kan även Västernorrland utnyttja denna unika möjlighet att göra länet och norra Sverige mer synligt i Europa, stärka kultursamarbetet över kommuner- och länsgränser, öka antalet kulturturister till länet och utveckla kulturen som en drivande kraft för regional hållbar tillväxt.

Västernorrland har ett starkt, dynamiskt kulturliv. Kulturen förflyttar och förenar över gränser, bidrar till människors välbefinnande och till samhällets utveckling. Kulturlivet är också en starkt bidragande orsak till att människor väljer att både bosätta sig i och besöka vårt län. I den turistiska upplevelsen är kultur och kulturaktiviteter självklara inslag.

En europeisk kulturhuvudstad är en stad som får chansen att visa upp och utveckla stadens/regionens kulturliv tillsammans med resten av Europa under ett helt år. Intresset för att besöka Kulturhuvudstadsårets aktiviteter brukar vara stort. När Åbo var Kulturhuvudstad år 2011 kom 2,2 miljoner besökare totalt på kulturaktiviteter i hela regionen. Hela sydvästra Finland rapporterade en ökning av antalet hotellnätter med 7 procent under 2011. När Umeå valdes ut till kulturhuvudstad 2014 var ett av motiven att öppna hela det nordliga rummet för Europa, för gränsöverskridande kulturmöten och långsiktiga kultursamarbeten.

Vi i länets kulturnämnder ser stora vinster att samverka med Umeå och vara en aktiv part under kulturhuvudstadsåret. Ett större länsprojekt är planerat för att ta tillvara de möjligheter som Umeå2014 ger i. Projektet ska:

  • Skapa långsiktiga förutsättningar för nya nätverk och kulturella samverkansprojekt i länet.
  • Verka för att öka intresset för kulturen i länet och öka antalet besökare på länets kulturaktiviteter.
  • Utveckla kulturturismen och underlätta för lokala aktörer att paketera kulturarrangemang för en nationell och internationell marknad.

Vi vill att det ska vara lätt att hitta och ta del av information om vad som är på gång inom kulturområdet under 2014 – i länet, i Umeå och i hela det nordliga rummet.

Genom ett aktivt deltagande i Umeå2014 vill vi stärka vi känslan av gemenskap och förtydliga kulturens potential för en hållbar besöksnäring. Kultur och kreativitet är grundläggande drivkrafter för regionens utveckling och attraktionskraft!

Amanda Lind, ordf samhällsnämnden, Härnösand

Gudrun Sjödin, ordf barn-, kultur- och utbildningsnämnden, Kramfors

Mikael Sjölund, ordf kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden, Sollefteå

Reinhold Hellgren, ordf kultur- och fritidsnämnden, Sundsvall

Benny Eriksson, ordf kultur- och tekniknämnden, Timrå

Mikael Johansson, vice ordf humanistiska nämnden, Ånge

Leif Lindholm, ordf kultur- och fritidsnämnden, Örnsköldsvik

Briggen Tre Kronor på besök i Härnösand

Tre Kronor af StockholmHärnösand har i ett par dagar haft äran att gästas av Briggen Tre Kronor och initiativet Hållbara Hav. De arbetar i nära samarbete med med forskare, politiker, näringsliv och miljöorganisationer för att få till stånd en hållbar utveckling för Östersjön. Med sig hade de miljöutställningen ”Östersjön – vem bryr sig?”, som visades för över 200 härnösandsungdomar! I utställningen, som var öppen för allmänheten, presenterades även delar av kommunens strategiska hållbarhetsarbete.

Under onsdag eftermiddag bjöd kommunen in till ett miljöseminarium på Tre Kronor. Inför en fullsatt kabyss presenterade medarbetare från samhällsförvaltningen, Härnösandshus och HEMAB 7 steg mot ett hållbart Härnösand. Det blev ett riktigt roligt och inspirerande samtal med engagerade deltagare om vilka fler steg vi tillsammans måste ta för att skapa en uthållig kommun. Lämnade mötet med en stolt känsla över alla duktiga medarbetare inom kommunkoncernen som driver miljöarbetet framåt, och över att hållbarhetsfrågorna känns fast förankrade på den politiska scenen i Härnösand!

Framtidens energi och gårdagens avfall

En fin sammanfattning av seminariet kan läsas på HEMAB-bloggen!

TV4 har sänt ett fint inslag om Tre Kronors besök i Härnösand.

Härnösand – ett riksintresse för kulturmiljö

Härnösand - ett riksintresse för kulturmiljö

Härnösand – ett riksintresse för kulturmiljö

Härnösands kommun är rik på kulturmiljöer. Platser som visar spår av mänsklig aktivitet från olika tider och sammanhang. Gamla boplatser och fiskelägen, maritima miljöer, skolor, förvaltningsbyggnader, gatustrukturer. Kulturminnen som ger invånarna möjlighet att förankras i historien, stärkas i en gemensam identitet, lära för nuet och framtiden. Härnösand har till exempel alltid varit en mångkulturell mötesplats, det är inspirerande att ta fasta på. Kulturminnen är dessutom en stor tillgång för besöksnäringen. Vem besöker en ny plats utan att ta del av något av dess kultur och kulturarv?

Tre områden i Härnösands kommun har angivits av Riksantikvarieämbetet som riksintressen för kulturmiljö – Vägnön (fornlämningsområde), Gustavsvik (örlogsdepå) och Centrala Härnösand (bebyggelse och gatunät). Tre helt olika miljöer med skilda kvaliteter och upplevelser. Inom dessa platser bör särskild hänsyn tas vid ny bebyggelse och annan markanvändning. Platsernas karaktär ska bevaras, samtidigt som de utvecklas.

Vad som kännetecknar ett riksintresse för kulturmiljö och hur man ska förhålla sig till det är inte alltid självklart. Därför har länsstyrelsen i Västernorrland påbörjat ett projekt för att skapa förståelse, ökat intresse och tydligare riktlinjer kring länet riksintressen. Härnösand är pilotprojekt och jag följer arbetet med stor nyfikenhet.

Centrala Härnösand

Att stora delar av centrala Härnösand är utpekat som riksintresse ser jag som en spännande möjlighet! Både för det historiska värdet och för möjligheterna till utveckling. Hur kan vi förstärka stadens unika uttryck, tillgängliggöra miljöerna för både besökare och härnösandsbor? Hur bygger vi vår samtida stad, skapar morgondagens kulturarv, i relation till det redan befintliga?

Jag tror att man lätt får en intuitiv känsla för kulturmiljön i centrala Härnösand. Gatorna andas något särskilt, siluetter och fasader talar ett tydligt språk. En stad är i ständig förvandling, så även Härnösand. Min slutsats blir att vi måste förhålla oss aktivt till riksintresset. Inte glömma, inte huka, inte slarva. Våga lyfta fram, både enskilda kvaliteter och kontraster. När vi planerar och bygger nytt inom riksintresset tänker jag att värden som kvalitet, långsiktig hållbarhet och god arkitektur blir extra viktiga. Vi har ett unikt värde i kulturmiljöerna. De bidrar till Härnösand som en charmig, attraktiv stad som man gärna vill besöka eller bosätta sig i. Vi ges möjlighet att förstå vår historia så att vi kan hantera förändringar på ett klokt sätt.

Jag träffade Länsmuseet Murberget för ett samtal om just riksintresset Härnösand häromdagen. Det blev ett par trevliga timmar längs gator och parker, och en tur upp i Domkyrkotornet för en överblick över riksintresset. Rekommenderas starkt! 🙂 Länsmuseets arbete om riksintresset Härnösand går att följa på deras blogg: http://harnosand.wordpress.com/

IMG_1242

Foto: Lars-Göran Spång

Murberget, en relevant kraft för hela Västernorrland!

(debattartikel publicerad i ST 22/6-12 och i TÅ 26/6-12)

En god livsmiljö förutsätter ett starkt och levande kulturliv. Kultur tillgodoser människors grundläggande behov att uttrycka sig, skapa och uppleva och bidrar därigenom till både hälsa och upplevelse av meningsfullhet. Kultur stärker besöksnäringens konkurrenskraft och är framgångsfaktor för Västernorrlands attraktivitet. Kulturen är därmed en självklar del i en strategisk samhällsplanering.

Murberget, länsmuseet Västernorrland, inklusive Textilmuseet i Sollefteå, är en viktig resurs i länets kulturliv. Länsmuseet bidrar till att sprida kunskap om länets gemensamma historia och kulturarv, men är också en arena för samtidskonst och nutida kulturuttryck. Länsmuseet har ett stort kulturpedagogiskt uppdrag för alla länets barn och ungdomar – att väcka nyfikenhet och inspirera till att utforska både historia och samtid. Det gamla bryts mot det nya och bidrar till förståelse för omvärlden, känsla av sammanhang och stärkt social hållbarhet.

Landstinget Västernorrland och Härnösands kommun har som stiftare tagit fram ett regionalt uppdragsdirektiv till länsmuseet utifrån länets nya Kulturplan. Vi vill lyfta fram några av målen för länsmuseet 2012-2014:

Verksamhet för barn och unga ska prioriteras. Kulturarvspedagogiken ska ha en framträdande roll i länsmuseets verksamhet. Möjligheterna för barn och unga att besöka museet, eller få besök av pedagoger, ska öka.

Länsmuseet ska öka sin närvaro i länet. Länsmuseet ska ansvara för samverkan mellan länsmuseet och de kommunala museerna och fungera som stöd och resurs för övrig museiverksamhet på lokal nivå. Samarbete med civilsamhället och andra ska prioriteras. Ökad samverkan med Härnösands kommun kring aktiviteter och arrangemang ska utvecklas. Vi tror att det engagemanget ger Murberget större kraft i sin marknadsföring både i närområdet och vidare ut i hela länet.

Prioritering av kulturmiljöfrågor. Det gäller såväl förhistoriskt kulturarv som det moderna samhällets kulturmiljöer. Friluftsmuseet firar 100 år 2013 och detta ska uppmärksammas, bland annat i samverkan med Härnösands kommun.

Kultur ska vara tillgänglig för alla. Tillgängligheten till byggnader men även till information kan utvecklas. Länsmuseet ska ta fram en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast 2013. Portalen Kulturarv Västernorrland ska prioriteras, liksom länsmuseets egen webbplats.

Vi är positiva till att länsmuseet utvecklat sin roll i det regionala uppdraget: Ett nytt aktivitetsrum för barn har skapats, utemiljön för barnfamiljer ska utvecklas och genom att återinföra stöd till bussning av skolbarn kan fler få besöka länsmuseet på plats.

Nästa sommar fyller friluftsmuseet 100 år. Murberget kommer att erbjuda ett jubileumsår som blir något alldeles extra, både i Härnösand och i resten av länet. Murberget ska vara en relevant kraft för hela Västernorrland!

Sverker Ågren (KD)
Ordförande regionala nämnden, Landstinget Västernorrland

Amanda Lind (MP)
Ordförande samhällsnämnden, Härnösands kommun

Att skugga och bli skuggad.

HNEF är en ekonomisk förening med syftet att främja näringslivsutvecklingen och företagsamheten i Härnösands kommun, bland annat genom att skapa nätverk, erbjuda utbildningar och samarbeta i gemensamma projekt och marknadsföring. Styrelsen består av representanter från ett brett spekra av aktörer, bland annat Härnösands kommun, Företagarna, Svensk handel, LRF och Destination Härnösand. För en tid sedan tog HNEF initiativ till ett skuggningsprojekt med syftet att öka förståelsen och stärka samarbetet mellan politiker, ledande tjänstemän och företagare i kommunen. Tanken är att en politiker/ledande tjänsteman under en dag ska skugga en företagare – dvs följa med i de dagliga aktiviteterna, iaktta, lära och reflektera över hur företagaren hanterar de situationer hen ställs inför. Vid nästa tillfälle är rollerna ombytta. Respekt och tystnadsplikt är en självklarhet för att projektet ska fungera!

Jag parades ihop med Anders Näslund från Kåjaw, ett företag inriktat på fastighetsförvaltning och -service. Ett reportage om min dag som Anders skugga finns publicerat på HNEF:s hemsida. Det var ett fint möte och en mycket intressant dag, där jag både fick uppleva fastigheter i kommunen från helt andra perspektiv än de vanliga och en generös inblick i livet som företagare inom fastighetsvärlden. Att själv bli skuggad var även det en lärorik upplevelse. Utifrånblicken ökade självreflexionen! Projektet gav helt klart mersmak. Det är viktigt att komma i kontakt med verksamheter från olika håll för en bättre helhetsbild – skuggningen gav goda möjligheter att göra det på ett strukturerat och lättsamt vis.

Flera saker tar jag med mig. Efter detta och andra möten med företagare som jag deltagit i det senaste året återkommer t ex den väsentliga och utmanande självklarheten: hur oerhört viktigt det är att vi utvecklar kulturen att tala konstruktivt och trevligt om varandra och att undvik att polarisera och sprida rykten. Det är så enkelt hänt – i korridoren, på ett möte, i ett fikarum – att man generaliserar, förenklar och fokuserar på det negativa. Vi faller alla in i det ibland – oavsett roll eller position. Och beroende på hur acceptabelt, hur mer eller mindre frekvent förekommande en sådan jargong är i ett sammanhang, ger den mer eller mindre avtryck i mötet med världen utangör. Så, hur kan vi jobba för att stärka den konstruktiva och trevliga kulturen i Härnösand? Jag tror – inte enbart genom att prata om det. Tydliga och långsiktiga mål och visioner är viktiga för att ha något att arbeta tillsammans för. Sen måste målen få liv genom samarbete i praktiken. Genom att man lär känna varandras styrkor och goda ambitioner, lär oss att utnyttja varandras styrkor och förmågor. Vi utgör alla delar av samhällskroppen och har alla olika roller att fylla. Det låter kanske självklart och banalt, men är det inte då märkligt när olika kroppsdelar pratar illa om varandra? Hur bidrar det till att stärka helheten, till att kroppen mår bättre och trivs mer med livet – som ju bör vara givna mål för varje samhälle? Kritik leder till utveckling, skulle kanske någon säga. Ja, kritik är en väsentlig pusselbit, men den bör vara konstruktiv och uttryckas på ett sätt som går att ta till sig. Ja, risken för ställningskrig och låsta positioner måste man ibland vara beredd, men om slentriangnäll skulle ersättas med slentrianförståelse eller slentrianberömmande, skulle samhället då bli sämre? Tror inte det.

Förresten tror jag också att samarbetet inom HNEF är ett bra steg på vägen. När regeringens centraliseringspolitik slår mot de statliga verksamheterna i kommunen blir det allt mer väsentligt att vi står på våra egna ben genom kreativa företagare och hållbara näringar som kan bidra till regionens självförsörjning. Så fick jag även det sagt.